Järstorps kolerakyrkogård i Jönköping

      
             
     

kolera kyrkogård

     Av de 74 gravsatta inom kyrkogården avled 73 i kolera- och rödsotsepidemier. Det berättas att den sist gravsatta var en kvinna från byn, som hade förklarat att hennes yttersta vilja då hon dog var att hon skulle vila vid sin systers sida på kolerakyrkogården. Hon var ensamstående, och när budet kom att hon avlidit, ställde hela byalaget upp och bar kistan den långa vägen mellan kyrkan och kolerakyrkogården.

Kolerakyrkogård Jönköping
     

Under första delen av 1800-talet anlades så kallade pestkyrkogårdar på de platser där man på den ordinarie kyrkogården inte kunde ordna så kallade massgravar, det vill säga gravar där kistor placerades invid varandra i tät följd.
Då koleran, år 1834, och under ett antal år framöver drabbade trakten, beslutade sockenstämman i Järstorps församling att anlägga en särskild begravningsplats för detta ändamål. Gravplatsen fick sin placering ca 800 m sydväst om kyrkan i ett fint kuperat lövskogslandskap, helt bevuxet med vitsippor och vintergröna. Ett trästaket inhägnar området. Fram till det i mitten placerade träkorset leder en smal stig, som vittnar om att platsen, trots sin något avlägsna placering, besöks av många människor.

    

Järstorps kyrka
Järstorps Kyrka
     

Koleran kom till Jönköping

Första fallet var en 52 årig sjöman i Göteborg Anders Rydberg. Med ett resande teatersällskap från Göteborg kom koleran till Jönköping. Den tvålfagre skådespelaren Collberg insjuknade och dog efter 3 dagar. Kroppen ställdes ut på en gata och eftersom han var vacker klippte den kvinnliga befolkningen av lockar från håret. På så sätt spreds koleran. En sjättedel av Jönköpings befolkning dog. Det var de fattigaste och mest nedslitna kvarteren som drabbades värst. I Jönköping var det Båtmansbacken. Jönköping var den stad i Sverige som drabbades värst.
Vid Kolerans utbrott bildades en fruntimmersförening som hjälpte de sjuka med kläder och föda. Av de 24 läkare som fanns i staden dog en. De 31 personer som anställts som likbärare och dödgrävare var det bara en som dog.

 

     A. Collberg. I augusti 1834 anlände ett teatersällskap till Jönköping. En av aktörerna var sjuk och blev sängliggande. Några dagar senare dog han av kolera. Han blev det första offret i Jönköping och följdes av mer än 600 män, kvinnor och barn. Det motsvarade drygt var sjunde invånare i staden. Till minne av honom är ett gjutjärnskors i nygotisk stil rest norr om kapellet på Slottskyrkogården.
     

Sjukdomen

      
             
     

Kolera orsakas av en bakterie som sprids explosionsartat i vatten. Om man får kolera dör man oftast i uttorkning inom ett eller par dagar.
Större städer öppnades speciella kolerasjukhus. Misstron mot sjukhusen var dock stor man låg hellre hemma och väntade på döden än att låta sig intas på sjukhus. Misstron var väl befogad då läkarna själva inte visste vad farsoten berodde på eller hur den skulle botas. Att kolera hade med dålig hygien att göra gissade nog många men man trodde i första hand att det var den dåliga luften som var boven snarare än förorenat vatten.
Det farliga med kolera är den mycket stora vätskeförlust, som kan uppstå efter kort tid. Särskilt hos barn i tredje världen är det farligt. Obehandlad kan vätskeförlusten leda till döden inom ett dygn efter sjukdomens utbrott. Å andra sidan är behandlingen enkel - nämligen vätska. Om det är ett allvarligt fall krävs dock sjukhusinläggning, där man med dropp kan ge vätska direkt in i blodomloppet. Kolera härjade svårt i Sverige under 1800-talet men till sist lyckade läkare se samband med dåligt vatten och sjukdomen; då började man i dom stora städerna göra bra avloppssystem och på andra sätt hålla hygienen.

    
     

 

Tillbaka

     Hedvig Kristina Rydbergs gravsten. Hedvig Kristina var den världsberömde författaren Viktor Rydbergs mamma och blev en av kolerans offer. Gravstenen finns i anslutning till kapellet på Slottskyrkogården.